Sorg i da familia

Vaknade på morgonen och ser en otäck syn. Är alltid lika nervös varje morgon jag kollar... största silverhajen låg och guppade vid innerpumpen. Var liten miss igår med matningen, blev lite mycket men jag tror inte den dog av övermatning (den har ju vart med ett tag så att säga) om inte annat så dog den mätt och belåten. Nackdelen eller vad man ska säga med den här sizen på firrar är att jag lär gå ut till soptunnan=) Iklädd långkalsonger. Fördelen med att bo där man bor=)

Sköna med firren var iaf att den var "intakt", ingen som varit och gnagt på den så antingen tänkte de på gravefriden eller så hade den nyss kolat av. Så nu är ena hajen kvar ensam. Måste nästan köpa ny firre tror jag, de är inte så många kvar men å andra sidan har de mycket plats ;D

Hmm, hur länge har jag haft den där döingen då? Hmm... måste vara 6 eller nästan 7 år... Nej, nu ljög jag. Nej, gjorde jag inte alls. Jag hade firren innan de där läskiga hajmalarna (som pappa fick fånga i fjärilshåv för de var för stora och helt galna) och anledningen till att hajmalarna kom var att denna firre skulle ha sällsis. Herregud. Är ju evigheter sen. Men nu är det som det är.

RIP i fiskehimlen och hälsa Filip!

Kommentarer:

Skriv gärna en rad eller två!

Jag heter:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Så här tycker jag:

Trackback
hits