Fan fan fan. Lång historia kort. Igår hemma hos Klara så började jag känna av magen mer än vanligt. Enda jag kunde komma på var Nuvalocol (eller vad det nu heter), klockan var väl hmm halv tio kanske. Iaf. In till stan, in på Heartan, kändes inget bra. Drack isvatten, ut efter en kvart. Ringde taxi och gick till Helt enkelt. Ringde hem och väckte dem, bad om att pappa kunde lägga nån medicin i trappan så kunde jag ta när jag kom hem.

Kändes som jordens tryck över bröstet, panik att andas, halsen sved och känslan gick längre ner i magen än normalt. Hem. Mamma och pappa var vakna och väntade på mig. Fick nån brustablett och det släppte lite. Gick och la mig och somnade ganska snabbt.

Sån vidrig känsla. Blä. Aldrig haft det så illa.

Idag har det varit till och från. Fick med mig receptfria Losec mups till Kga. I bilen känner jag av samma skit igen. Tog en tablett, emn lär erkänna att det inte känns speciellt bra nu heller. Helvetes jävlar.

Den här veckan är superstress oxå, utvecklingssamtal och konferenser. Kan inte bara vara hemma. Då får jag all skit efter mig sen. Men så här... nä... fy....

Tycker bara att det är så otäckt. Vet inte hur man ska göra för att lätta trycket heller. Sist man var på sjukhuset så blev ju gastroscopiresultatet sår på magmunnen. Jag ska inte säga att det är värre nu, men känslan i kroppen är värre än vad den någonsin varit.

Fan.