Kaiza var ute i skogen idag med mig och pappa. Hon gör stora framsteg när det gäller uppförande i skogen, men tyvärr har det inte blivit nån hare än för henne. Idag skällde hon 15 min på älg. Hmm..

Iaf. Så när hon varit borta i typ 2 och en halv timme så trumpetade jag och ropade. Och sen pejlade vi henne och kan ju veta vad hon gör. Och hon kom närmare och närmare och sen kom hon som ett expresståg på vägen och var såååå lycklig =) Korv och smörgås till henne för att hon var så duktig. Skulle ha gett hööög poäng på jaktprov, men som pappa sa "Det andra skulle det inte bli mycket alls på..." Man ska se det positiva i det hela och bara kolla en del tycker jag=)

Om 2 veckor fyller hon ett år. Då jädrar ska det bli första skjutna haren för henne och sen är det Frolictårta=)

Efter långt övervägande i regnet så beslutade vi oss för att åka ut med Kaiza i motionssyfte. Halv nio var vi ute vid Röjders och det var ju de sämsta förutsättningarna som fanns för hunden - regn, plusgrader och leriga vägar. Vid 9-tiden stack  hon ifrån oss typ 10 minuter och sen tillbaka. Mamma skulle gå in med henne igen i skogen och efter fem minuter hördes vov-vov-vov. Inte lika nära och på som sist men ändå! Efter en timme kom hon ut vid typ ammunitionsförrådet så vi kopplade henne. Lilla snuppesno=) Greja hare trots vad hon kämpade emot. Okej. Regnet gav sig, men ändå!

Sen upp till kojan och grillade korv=)

Pappa och jag var ute med Kaiza igår. Parkerade vid Lösgommen och skulle gå in och snitsla en nygammal stig. Först försvann hunden 30 minuter. Sen var hon med oss ungefär en timme. Och sen. Sen lät det som om Dreva var i skogen=) Ett upptag väldigt nära oss. Efter en timmes väntan och fortfarande enstaka skall då och då så snitslade vi vidare. Kom ut vid höbalen och sen försökte vi spåra Kaiza och det okända djuret. Vi såg bara hundspår - inget rådjur. Efter två timmar var hunden närmare så vi trumpetade. Efter ca 10 minuter kom hon till oss och sen gick vi runt på vägarna - Röjders, Gullmossvägen, Flygrakan.

Kaiza vädrade en tjädertupp som vanligt och den flög upp precis i närheten av oss.

PluttKaiza =) Hon e dussig hon=)

Imorse var tanken att jag skulle vara hemma och jobba men termometern visade på minusgradeer så jag tog Kaiza med i bilen och åkte upp till Lösgommen. Där gick vi in på stigen, fram till saltstenen och sen in i Trollskogen. Gick längs diket och sen ut mot hyggeskanten och tillbaka. När vi kommer till saltstenen igen så sticker lillskit. Jag stannade och väntade, hon har ju förmågan att bara vara borta nån minut. Jahapp. Inte nu. Vov vov vov hördes lite då och då. Efter 45 minuter (så länge har hon aldrig varit borta) så började det knaka i Trollskogen bakom ryggen på mig. Efter 1 timme var knaket olustigt nära. Då började jag prata för mig själv högt. BRAK sa det då och sen blev det tyst igen. Efter 1 timme och 20 minuter gick jag till bilen, det började bli trist att glo på en saltsten.

Efter 2 timmar gick jag mot Bosses torn och satt i solen. Efter 2 och en halv timme fyllde jag på glykol i bilen. Efter drygt 3 timmar märkte jag på pejlen att Kaiza var närmare. Då tutade jag i trumpeten, visslade och ropade. Och då. Då kom hon=) I full kareta längs flygrakan - lite skeptisk först på vem det var men sen när jag ropade ännu mer så flög hon fram. 3 timmar och en kvart var lillsnutt borta och jagade nåt. Frågan är vem som blev mest glad för att träffas igen=) Hon var oerhört närgången och jag var inte sämre=)  På vägen hem låg hon i bilen och sen duschade vi. Lizas lilla snuttegull.

Mamma, jag och Kaiza åkte ut idag. Körde över träd för att komma på plats (satans blåst i natt). Parkerade vid flygrakan, gick upp mot flatsten och där försvann lillplutt i typ tio minuter. Sen fortsatte vi upp mot Björnmossen. Vände och gick in högra stigen istället, men vädret blev sämre så vi åkte hem efter drygt 2 timmar.

Hihi. Och Kaiza var sååå trött i bilen så hon somnade nästan sittandes.

Kaiza, min nya skatt. Dreva är ju redan min lilla juvel, men idag (av förklarliga skäl) finns hon inte med på bild. Men nästa gång... Berättar mer sen om äventyrsdagen.

Tiden går, kärlek till voffar består. =) Lite blandade kort från juni och juli. Bara på Kaiza av nån anledning=) Klicka för större bilder.



 

Det går inte att få henne i bild som man tänkt, men fin tunga tjejen=)

 

Världens längsta tunga?

 

Fått syn på något...

 

Najsig hund i najsig skog

 

Skolkort klass 2 =) Fin utslängning av benet där i bak...

 

"Varför har du örat uppvikt?"
"För att jag ska höra bättre".
Nej, kanske inte;)


 

Inte ett dugg intresserad av kameran

 Ibland blir hon inte så bra på kort lilla Kaiza. Jag är fundersam vad det är för ras vi fått hem... Fladderhund med fladderöron?

Körde en lunchpromenad med Kaiza. Rakbacken, vänster på Västerbäcks, höger mot gamla saltladan, första stigen höger på hygget (jävlar i min låda vad de avverkat!), höger bakom Anette och rakbacken hem. När man kom i rakbacken stack hunden igen. Till vilka? Just det. Bullen och Krutov. Promenixen tog typ 30 minuter.

 Till och med för stora pinnar för Kaiza
                                              Ledsamt med såna hyggen! Vill ha tillbax skogen!
 Putte i blåbärsriset


Liza - Hästbajs
8      -     27

På Julanhällarna idag

Och jag testar en ny grej med video... haha...

Suck. Tog in 9,7-kilos-krabaten på lunch. Skulle gå ut direkt efter hon ätit upp. Fattade inte vart hon tatt vägen. Gick in i vardagsrummet och där står hon. PÅ rumsbordet. Med huvudet nerkört i nötskålen. Hur hon kom upp och hur hon har sån koll på nötterna låter jag vara osagt, men uppfinningsrik det är hon.

Sen gick vi ut. Förbi Anita, förbi Julanhällar och gick raka stigen tillbax så vi kom fram vid snedstigen. När vi kom till stigen där vi "tappade" Stampe igår fick hon jordens fart och sprang upp i gräset tillbax mot oss. Ger mig den på att hon kom ihåg gårdagen och tyckte det var skojsigt. Men idag gick vi vidare. Jag trumpetade. Och hunden kom. Utom sista gången. För precis vid kurvan vid snedbacken så stack hon och då hjälpte inga trumpeter. Efter några minuter var jag hemma. Det var hunden också. I full färd med att busa upp Bullen och Krutov.

Och jag som var så stolt...


Utsikt på Julanhällarna och den lilla pussen

Haha. Ja jävlar i min låda vilken dag. Eftermiddagen bjöd på att åka bil till kojan, sätta upp saltsten och sen till vändplan för att träna trumpet på Kaiza. Nu var hon iochförsig inte så långt borta, men det fungerade bra. Sen hem via Finntorp. Kom till skjutbanan där det var lerduvedax. Svängde in där och lillkrabaten brydde sig inget om smällarna. Däremot var det riktigt roligt med alla som kom och hälsade. Typ.

Hem. Käkade. Sen gick mamma och jag backen upp, Västerbäcksvägen, tredje (!) sandvägen in, via Julanhällarna, snedstigen in och hem med hundarna. Och trumpeten. Vi var borta typ 40 minuter så pappa började bli orolig. Haha. Trumpeten funkade finfint och Kaiza kom på inkallning alla gånger. Utom en. Kan nån gissa vart? Just det. När hon fick syn på Krutov. Då hjälper inga trumpeter eller godisar i världen.

In. Drack vatten och sen gick mamma ut för att kissa med henne. Kommer inälgandes och ropar att vi ska kolla mot postlådorna. Och vem kommer där om inte Stampe Hare. Sprang över vägen, in på Rogers tomt, upp vid lekstugan och sen en jädra fart över vår garageplan. jajamän, haren var jagad och detta av Smulan=) (Kattas katt). Hahaha. Ut i hagen och katten stannade vid våra bilar. Jag och pappa slängde på oss skor och Kaiza koppel. Sen gick vi ut. Först fattade hon inget alls. Vi såg ju haren och den sprang upp till skogspartiet typ. Sen in där mellan enarna. När vi kom fram dit så fick jag syn på två öron som stack upp. Då satt den och betade inne i gläntan. Pappa visade på Kaiza, haren stack och Kaizas ben blev taxlånga och det var lite otäckt tyckte hon. Men efter lite peppning och efter att hon hittat färsk harskit så ändrades det. Eftersom vi sett haren så visste vi exakt vart den kutat och tro det eller ej, men 12veckorskrabaten satte nosen i backen och fick en ruggig fart i kopplet. Pappa sprang efter och jag likaså. Till slut kom vi ut på stigen och vi vände med en hund som var lika aktiv igen.

När vi kom in dröjde det inte länge så slocknade hon. Och undra på det... =) Fick i uppdrag att maila Knivsta och gjorde det nyss och skulle bifoga bild. Haha. Blev fel bild. Så skickade ny bild.

Skojskoj dag. Hoppas Stampe kommer igen =)

 Syrénhäckar är roliga att leka i
 Snygga öron tjejen!

 Jag fullkomligen älskar bilder när hon kommer flygandes mot en =)



Och så här fint somnade man efter harkontakten. Nackspärr nästa? =)

Jopp. Var ute på lunchpromenad med Kaiza igen. Idag gick vi backen upp, Västerbäcksvägen och vek av andra sandvägen vid hygget, sen mot Julanhällarna men tog stigen så man kommer vid snedstigen hemma. Och idag gjorde vi en ny lek. När hon började känna igen sig på hemvägen så sticker hon ju längre bort. Jag skyndade mig att ställa mig bakom en gran eller sten eller dylikt och sen ropade jag. Snart kom hon och vid något tillfälle sprang hon förbi mig. När hon fick syn på mig blev både hon och jag jätteglada och så fortsatte vi promenaden. Fast när man kommer vid hagen är det liksom lönlöst att leka kurragömma. Då hägrar Krutov. Och nu även Bullen.

Pappa ringde till Edmundsson om 12veckorsvaccination när vi satt och käkade. Kom om 10 minuter var svaret. Så mamma hämtade Kaiza, jag slängde på mig en tröja och pappa gick till bilen. In med hunden, åkte de 200 metrarna det handlar om och sen kom veterinären (eller farbror doktorn som jag sa till Kaiza). Tjoff tjoff så fick hon sprutan och sen bara drog vi hem. Hunden reagerade inget av sprutan och satt snällt kvar i bilburen.

Men hon var lyckligast när hon fick komma hem till tanten.

Och apropå tanten. Ska kanske ta och cykla med henne sen. Kanske.

Var ute på en lunchpromenix nyss med Kaiza. Idag gick vi vänster i korset, upp vid Anita och sandvägen hem till snedstigen och sen hem. Jag knäppte. Och idag var det ett flertal bra. Om det här kortet är bra låter jag vara osagt, men jag gillar det iaf=)

Och Kaiza är lite fööör morsk. Igår satte vi (lillmatte och husse) upp saltstenar vid Björnmossen och vändplanen vid Röjders. Kaiza åkte bil för första gången sen hemfärden från Knivsta. Lite gnälligt i början men absolut ingen fara. Sen sprang hon lös med oss på väg ut till saltstenarna. Och där såg både pappa och jag något. På vägen TILL saltstenen så höll hon sig max två meter från oss. På vägen FRÅN saltstenen skenade hon långt i förväg. Helt klart var hon osäker första gången hon var på den marken, men på vägen till bilen kände hon igen sig och luktade på våra fotspår för att ta sig tillbaka. Vi visslade även på henne och ropade och då kom hon i full galopp (om hon inte hittat älgbajs, för det var tydligen en riktig delikatess.)

Hunden sprang över stock och sten och ibland kröp hon. På ett ställe var det en stor tall som låg. Första gångerna kröp hon under, på vägen tillbax när hon stuckit en bit och vi visslade så kom hon i full fart och fullkomligen flög över tallen. Jävlar i min låda vad vi skrattade.

En stor tjädertupp såg vi vid Röjders. Den flög upp strax intill oss och jag blev rädd =)

Liza - Älgbajs
0     -    8

Som vanligt, klicka för större....