Jag är inte så smart som jag ser ut...

... eller så är det just det jag gör?

Först upp i morse och skulle ut med Kaiza i skogen. Var inga harspår så vi sket i att släppa henne efter rådjursfadäserna. Hem. Sen kom snilleblixten att jag skulle åka skidor efter Kaiza (precis som grannarna gör efter Krutov). Jodå. Hittade en sele och sen ett rep runt magen. Trasslade med skidor men tog sen pjäxorna sen stenåldern. På med selen och se skulle vi fara iväg på ovallat. Hej och hå. Hundskrutten gick bara och nosade.

Sen kom vi iallafall upp på snedvägen. Där är det en uppförsbacke. Jag svettades som en gnu när jag kom upp eftersom jag inte hade precis draghjälp utan hade full sjå att hålla linan sträckt. Sen trasslade Kaiza in sig i en buske och fattade inte att hon var tvungen att backa. Var bara att trampa upp med skidorna på och sen försöka trassla ut hund och lina. Där fattade jag beslutet att vända och åka hem. Vi pratar att jag åkt max 300 meter.

Möter Dreva och mamma. Mamma fick trassla ut Dreva, stavar, Kaiza och skidor från linan. Vid snedvägen är det alltså en backe. Den gick utför på hemvägen. Är lixom en liten sväng och jag har inte bra minnen av den sen barndomen heller eftersom jag vurpat ett flertal gånger på exakt samma ställe.
Jag skyller alltså på att det var psykologiskt för TJOFF så låg jag i snön och asgarvade, mamma höll nog på att kissa på sig av skratt och Kaiza tyckte det var jättekul att lillmatte låg i snön. Har ni sett en valross åka skidor? Jag kände mig som en sådan och sket i att försöka ta mig upp och spände av mig laggen istället.

Hela vägen hem (150 meter) så garvade vi. När vi kom hem mötte vi pappa som höll på att skratta ihjäl sig han också när han såg oss. I händerna hade han tre kajor. Hade tydligen kommit in genom en ventil i deras sovrum men nu ligger de i frysen och blir rävmat under året.

Under pjäxan hade jag is. Trodde jag. Men hur jag än sparkade så kändes det fortfarande konstigt under fossingen. Jahapp. Inte konstigt. Själva skon hade lossnat från sulan i fram och i det låg klumpar av is. Nu ligger pjäxorna i soptunnan så det är slut med skidåkningen... Jag vet inte vad nästa projekt blir - men Kaiza och jag ska inte bli några nya Gunde Svanar eller Mühleggar.... Vi väntar till barmark och ska cykla istället.


Men heey - jag fullföljde ändå min idé :P   =)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0