En hel del saker har fått min lilla skalle att tänka mer än vanligt. Kör i punktform, en del är jobbrelaterat, en del är vardagsrelaterat. Modifierar hela alltihopa och pratar i gåtor, just nu känns inte ärlighet som ett prio ett:

* Säg inte åt mig att jag ska få bestämma över vissa saker när jag ändå inte får det.
* Gnäll inte på andra när du själv är på sandlådenivå.
* Räkna inte med att jag alltid finns när ni inte finns där åt andra hållet.
* Varför ska jag berätta när något är fel när jag ändå blir avbruten av era egna bekymmer som är viktigare?
* Är det jobbigt att ställa en fråga till mig som visar att ni bryr er?
* När jag bodde i Kga tyckte jag att en sak var väldigt jobbig, det är samma när jag har flyttat hem. Det jävliga är att de som stöttade mig då är de som sviker mig nu. 
* Tomt prat - allt jag kan säga.


Sådär. Kort urladdning om en del saker. Ni fattar säkert inget, men jag är van.

Jag hade ett nyårslöfte och jag har hållt det. Till och med ända sen november. (Jag hade redan det där löftet på lut).

Nä. Nu ska jag vara positiv - Comedy central funkar på boxen ....